Efter flera dagar då det gått käpprätt åt helvete för mig på jobbet så klarade jag faktiskt av att svara på de flesta samtalen på morgonen. Däremot har allting annat gått emot mig idag. Som att det ska vara så förbannat svårt att skaffa sig en internetbank på swedbank.no. Adress hit och dit och gud vet vad. Lär ta ytterliggare någon vecka innan allt är fixat.

Har nyss duschat och ska ta på mig kläder som passar till ikväll. Men jag tror jag har en av de här dagarna då man bara känner sig fet, ful och äcklig så kommer nog inte känna mig sådär väldigt snygg ikväll. Varför man nu ska göra det?! Synd bara att man ska känna sig så sliten, trött och irriterad. Men det senare kan nog bero på att jag inte ätit någon middag än. Den serveras 21.30 på Inferno. Lite annan kultur här verkar det som?

Ska ta några bilder av lägenheten och lägga upp i helgen :)

Ska snart springa iväg till jobbet. Idag ska vi börja dagen med att svara i telefon och jag har inte riktigt fått in det där än. Känns som om jag aldrig kommer klara av det här jobbet. Men men, jag måste ju försöka i alla fall.

Ikväll är det vårfest med jobbet, så får man hoppas att man får lära känna lite fler människor. :D

Nu har vi fått internet i vår lägenhet i alla fall så nu blir det med uppdateringar :)

God morgon

Norge. Jag och Roger var lite oroliga att vi skulle få bo mitt ute i skogen, før det fanns ingenting annat æn skog nær vi for hit. Men sen kom vi till en liten stad, ungefær lika stor som Kalix, men var man æn tittar ut så ser man snøklædda berg och små søta fiskebåtar.

Førsta natten fick vi sova hos Therese på Proffice och jag kan bara sæga en sak. Hon hyrde ett hus, ett HELT hus før 4000 kr / månad. Det var så fint och jag hade bara velat stanna dær hela tiden vi ska vara hær. Men vi bor nu i ett litet rum, eller større æn de andras som bor på samma stælle, men ændå. De støkar ner och det ær bara skitigt øver allt. Igår var vi och tittade på en ny lægenhet, eller ett rum och två køk i ett hus en bit från jobbet. Det var jættefint och jag hoppas verkligen att vi får hyra det. Problemet blir bara att skaffa alla saker vi behøver som tallrikar, sæng osv, men framførallt en stor jævla tvættmaskin!! Vad fan kan en sån kosta hær?!

Nu ær det helg i alla fall och vi sitter på jobbet och utnyttjar internet. Man får ju passa på nær man kan och nær allt ær gratis :)

Jag insåg i natt att jag kommer sakna en sommar i Luleå. Hur kallt det än kan vara och hur mycket det än blåser så är en sommardag med sol och lite värme här ganska oslagbar. Kommer sakna att grilla med vänner på ormberget, kommer sakna alla långa nätter och alla dagar på stan eller på stranden. Självklart kommer jag sakna min familj också, men det är en annan saknad.

Jag har inte separationsångest eftersom jag fortfarande inte förstår att jag har fått ett jobb en massa mil härifrån i ett annat land och att jag kommer åka dit om någon timme. Det kanske kommer slå mig när vi kommer dit och jag kommer vantrivas för att rummet är för litet och människorna som bor där är helt störda. Eller så kommer allting vara perfekt?

Om allting är perfekt, varför ska man då längta hem?

Joo, det finns bara en syster man kan bråka med om kläder, bara en mamma som tjatar om att man ska städa sitt rum, bara en pappa som kan laga allting som går sönder, bara en vän som alltid ringer eller skickar sms samtidigt som man själv ringer, bara en Rogers familj, bara en söt liten hund, bara en...

I'm pretty sure I'm going to miss everything

Imorgon börjar vårat Norgeäventyr. Problemet är bara att jag inte känner mig speciellt förväntasfull, samtidigt som jag inte heller har någon lust att stanna här. Jag känner mig bara tom, och jag vet inte varför.

Har inte packat klart än och måste göra en massa andra saker, som jag känner är mindre viktiga. Som jag sa tidigare idag klarar jag att prestera mycket bättre under stress, däremot när förväntningarna på mig blir för höga så bryter jag ihop. Jag skulle vara på tusen olika platser idag, jag behövde hinna med tusen olika saker, och jag behövde vara hur många människor som helst till lags. Det hela slutade med att jag bara känner mig olycklig och otillräcklig, som att allting vore mitt fel.

När jag var liten vågade jag aldrig sova någon annanstans än hemma. När vi var på klassresa i trean sov jag inte med alla andra utan for hem och sov, och när jag skulle sova över hos vänner blev det oftast inte så mycket av det. Jag tror att jag kommer känna samma känsla imorgon. Bara det att då är det varken hemma eller borta som kommer ge mig tryggheten igen.

God natt

Det är kaos här. Men ärligt talat visar jag än en gång att min hjärna fungerar bäst under stress. Jag har snart gjort klart alla mina läxor (sista dagen idag att hinna bli klar). Dock finns det mycket som bli försummat istället, eller som jag MÅSTE hinna med men som jag kommer få göra slarvigt. Om en liten stund ska jag fara iväg och träna, där efter väntar mat som ska lagas och avnjutas i trevligt sällskap. Problemet är bara att mellan varven måste jag hinna med att packa ner ALLTING som ska med när man gör en flytt (bra planerat att göra detta på endast en dag?!). Jag har börjat packa ner kläder och sådana saker lite försiktigt och inser att det kommer ta en heeel del plats och jag vet inte ens om jag har så mycket väskor att det räcker. Än mindre att det ska rymmas i Rogers bil.

Igår efter stugan for jag och Roger och handlade mat för 2000 kr som också ska med. Snåla är det som gäller och då blir det mat från Sverige.

Borde återgå till packandet, men det är så mycket att jag får kortslutning i huvudet!

Kvällen blev lite annorlunda än vad som var tänkt, men trevligt sällskap är alltid trevligt sällskap. Meningen var att jag inte skulle göra något alls ikväll efter att planerna med Roger och Carro blev avblåsta. Jag plockade ihop all min tvätt som ska tvättas, åt en pizza som pappa tog med sig påvägen hem och följde sedan med och handlade, bland annat mat till söndag som jag ska laga åt Roger och Carro (om nu det blir av).

Men efter det ringde Roger och sa att jag skulle komma förbi Ch där de, plus lite annat folk, var och förberedde sig inför utgång senare. Med förberedelse menar jag intag av alkoholhaltiga drycker. Däremot orkade inte jag följa med ut eftersom jag ska följa med familjen till stugan imorgon, tiiiiidigt. Så nu har jag precis cyklat hem och ska nog gå och lägga mig ganska omgående. Alternativt titta igenom mina läxor, snaaaaart klar.

Morgon dagen bjuder på mer än bara en sväng förbi stugan.

God natt :)

Nu sitter jag här i mina nya shorts från H&M som jag inhandlade igår och ett vitt linne med två fjärliar på i sommarfärger från gina tricot. Perfect! Har nyss kommit hem från stan där jag gått runt lite över allt med Roger och försökt hitta ett par jeans till honom. Han köpte sig ett par nya skor istället. Och jag tycker det är så utomordentligt bra att vi shoppar upp alla våra pengar innan vi ska fara, men föräldrar ska väl vara till för något? :)

Ska sätta mig ner med en kopp thé och något mer ätbart och plugga lite och ta det lugnt innan kvällen. Då blir det nog att hitta på något med Carro och Roger. Får se hur det hela slutar. Känns som att alla ska dra i oss och ha en del innan vi ska fara, bara det att tiden inte räcker till så himla långt. Vi har all packning kvar och inhandling av mat och andra nödvändiga grejer. Men det ordnar sig nog det med!

Försäkringskassan, akassan, skatteverket, skatteetaten, svensk bank, norsk bank + alla tjugotusen miljoner ärenden man måste göra. Varför ska allting vara så krångligt? Varför kan man inte bara söka på internet och sen så finns det en sida med allt man behöver veta. Och då menar jag allt, och inte bara hälften.

Har nyss vaknat och försökt uträtta de sista frågetecknen innan vi far. Får se hur det löser sig. Duschen och frukost nästa.

God morgon

Jag har kramp i magen från mina situps i dag, trots att jag faktiskt ägnade en massa minuter åt att stretcha. Men sen säger dem väl att det inte motverkar träningsvärk heller. Ska gå och sova nu och försöka vakna någorlunda tidigt imorgon. Så att jag kan försöka få tag på tanten på arbetsförmedlingen som vägrar svara i sin telefon, och sen så ska jag nog försöka ringa skatteverket och fråga hur det blir med all skatt som alla svamlar om.

Dubbelskatta känns ju inte sådär roligt.

God natt

Såja, efter skolan cyklade jag in till stan och gjorde lite ärenden. Nu har jag linser för ett år, och p-piller för ett och ett halvt år framåt. Plus ett par nya rosa/aprikosfärgade nääe, mer rosa kanske korallfärgade shorts. Meningen var att de skulle vara vita men näe, det fanns såklart inte i min storlek som vanligt. Och ett par shorts från H&M för 98 kr kan man bara inte säga nej till.

Det höll på att bli ett par skor också, från Wedinskampanjen, men jag avvaktar med det. Min kära mor slår nog bokstavligt talat ihjäl mig om jag kommer hem med ett par skor till.

Sprang förbi konsum och köpte en ost och skink macka, en banan och en mannafrutti. Och jag blir irriterad över att butiker inte kan ha gratis plastskedar när de säljer sådant man behöver sked för att äta. Det är ju inte som att man alltid råkar ha en sked i fickan att ta upp?!! Det hade dem i Thailand, fast där hade de ingen mannafrutti så det hjälpte inte mig så mycket :)

Efter det kilade jag iväg och tog en Linnisstund på Helex. Tränade mage, axlar och biceps. Sedan stretchade jag i lugn och ro, simmade några längder i bassängen och satte mig i ångbastun en stund. Mest uppfriskande och nu känner jag mig fit for fight igen.

Ska ägna kvällen åt att plugga lite och kanske se något lost avsnitt, har nämligen missat att det kommit nya! Och sen kanske börja packa lite? Eller det kanske är för tidigt för det än? Skriva en lista kanske i alla fall, haha.

Det var segt att kliva upp på morgon efter att ha somnat nån gång vid tre. Är fortfarande sjuk, så vaknar varje dag med huvudvärk, inte det roligaste. Idag hade jag tänkt springa på stan en sväng, men får se hur mycket jag hinner med det. Har i alla fall redovisning i skolan halv tre så det blir väl efter det någon gång i sådana fall.

Ska klä på mig något snart och sen sätta mig ner och plugga. Wiiieho.

Sitter här i min ensamhet och försöker plugga. Har panik därför att vi far på måndag och då kommer jag inte kunna lämna in mina uppgifter längre. Jag tvivlar starkt på att jag kommer få klart allting tills dess.

Funderar på att koka en kopp té så att min hals slutar irritera mig, medan jag väntar på att Roger ska komma hit. Han lär väl komma nån gång sent i natt, men det spelar inte mig någon roll, as long as he's happy :)

Något som irriterar mig just nu är att mina fina gelnaglar som jag gjorde i Thailand (ja de har växt ut ganska mycket och ser förjävliga ut) har nu börjat gå av en efter en. Kan säga att det gör sjukt ont att få sin riktiga nagel avbruten längre ner än vad som är normalt. Dessvärre så kommer jag nog få leva med det eftersom jag vägrar gå till nån salong och betala massa pengar för att de ska ta bort dem. Har inte hittat någon annan metod heller, förutom att fila ner dem med nagelfil. Men filen går mer sönder än vad mina naglar gör så vet inte vad det ska vara för mening?

Har redovisning imorgon för min lärare i hälsopedagogik. Har fått ihop en liten text så det lär väl fungera någorlunda i alla fall. Wish me some good luck, I need it!

Igår kväll lyckades jag och Roger ramla över en sån där underbart bra film igen. Nu eller aldrig. Vet inte vad den heter som orginal titel men Morgan Freeman och Jack Nicholson spelade i alla fall huvudrollerna. Mina favoritskåldespelare skulle jag tro :)

Idag har vi bara slöat. Vaknade halv ett!? Och så har vi varit ute på en promenad. Har tusentals saker att fixa så det känns ganska tungt att ha slösat bort en dag till på ingenting. Får ta tag i det ikväll eller imorgon helt enkelt.

Ingen mer träning för mig heller förrän jag blir frisk. Har haft värk i magen och i revbenen hela veckan och kan knappt sova på nätterna. Huvudvärken håller i sig också, det var länge sedan jag var såhär förkyld.

Sitter hos Roger och mår skit kasst. Jag hatar att vara sjuk, det är då ett som är säkert. Har inte gjort mycket för världen idag. Postat våra anställningspapper och sedan varit en sväng till skatteverket där jag bara ville vrida skallen av hon som skulle svara på frågorna. De kan tydligen ingenting i den här världen. Kommer bli lagom kul när man kommer tillbaka till Sverige och måste betala flera tusen i restskatt.

Såg Step up 2 igår och den var sjukt bra. Äntligen en film där de dansar lite. Se den!!!

Och ikväll blir det bio. Iron man. Jag vill inte se, men jag är snäll och följer med min sötis :)

Om jag säger att jag aldrig mått såhär dåligt i hela mitt liv, då ljuger jag. Körtelfebern för något år sedan var inte att leka med. Men problemet är väl egentligen att jag bara vill somna för att jag är så trött, men så fort jag lägger mig ner så slutar min andningsfunktion att fungera normalt. Eller snarare fungerar den inte alls.

Vad har jag då lärt mig idag? Ne, ingenting jag inte redan visste, och jag var nog den enda med platt mage i hela församlingen, så vad fan gjorde jag där? Mjo, jag tänkte att sen efter jag varit gravid, så där om 5 år eller något, då måste jag ju veta hur jag ska göra för att få en platt mage igen. Dessvärre fanns det inga hokuspokus genvägar eller knep för att bli smal. I stort sätt var det varierade magövningar (både raka, sneda och statiska) som gällde plus en massa kondition. Och sen äta rätt då förståss.

Det som gjorde mig lite fundersam var deras framtoning om hur svårt det är att förbränna fett när man tränar. Herregud, betyder det att det fettet jag stoppat i mig över alla mina år alltid kommer sitta där och byggas på? I pray to God it's not true. Kolhydrater och musklerna var det som först rök i alla fall, men så länge man kör aerob träning (syreträning) så ska bränslet tas från kolhydrater och fett. Ska tilläggas att det behövs kolhydrater för att ens kunna förbränna fett så det där med att skippa kolhydraterna och gå direkt in på fettet fungerade tydligen inte heller.


Nu måste jag själv hitta något att äta innan jag dör av svält. (Att jag dör av för lite syre är nog större chans just nu).

Som ni ser så behöver jag kanske inte berätta vad jag gjorde av min tid idag. Ville bara ha något nytt, så får väl bättra på det senare när jag har mer inspiration.

Nu ska jag hitta något att äta och sedan ta en promenad in till stan och träna. I'm stupid I know, för jag låter mer förkyld än jag någonsin gjort, och jag känner mig rätt sliten. Men det får gå ändå.

Senare ikväll blir det nog film :)
Mer om det senare.

Har suttit hela förmiddagen och försökt hitta något vettigt om transaktionsanalysen. Fattar knappt själv vad det är så hur ska jag kunna förklara det? Det låter nog inte så vidare spännande i alla fall, och sanningen är väl någonstas där omkring. Jag är inte road direkt.

Så nu sitter jag och lyssnar på musiken med högsta volym och längtar ut i solen. Men ingen vill ta en promenad med mig, så jag vet inte riktigt vad jag ska göra. Får väl promenera in till stan sen när jag ska till Helex och träna, men då har ju solen nästan gått ner? Eller bor man här uppe den här årstiden går väl solen knappt ner innan den går upp igen. Det är nog det bästa med att bo här, ljust dygnet runt hela sommrarna.

Borde kanske städa eller gör något annat nyttigt av min tid nu?
Do I really have to?

Jag antar att jag bara behövde komma igång på riktigt igen för att inse hur mycket jag tycker om att plugga, åtminstone när det är intressant. Jag vet att jag enbart pluggade under grundskolan och gymnasiet för att tillfredställa andras tankar och förhoppningar om mig. Att slippa uppmärksamhet har alltid varit mitt mål med allt jag gjort, att undvika att bli utpekad och att vara den som tillfogar andra människor smärta. Vilket jag nog har lyckats undgå när det kommer till det här. Det finns inga gränser över hur dåligt samvete jag har fått för minsta lilla sak. Jag antar bara att jag försökt vara alla till lags. Däremot har jag misslyckats på andra håll där vissa saker och ting kommit emellan mig och mitt slaviska pluggande. Och i allt annat här i livet.

Nu när jag ligger och läser hälsopedagogikboken, liksom när jag läste psykologiböckerna under gymnasietiden, inser jag att det finns vissa ämnen som faktiskt känns värda att lägga ner alla de där timmarna på, som är intressanta och som ger mig något värdefullt att använda.

Jag har haft svårt att välja vad det är jag vill ägna resten av mitt liv åt, och senast idag funderade jag över om jag verkligen borde gå någon hälso och friskvårdsutbildning eller om jag ska strunta i mina funderingar på att bli hälsovägledare. Men innerst inne vet jag att det är rätt val för mig, och jag är glad att jag funnit någonting som jag verkligen tycker om.

Länge hade alla sina intressen och kunde bygga drömmar på dem. Jag hade bara saker jag gav upp, som jag egentligen nog aldrig tyckt om från första början. Jag har alltid varit rädd att misslyckas, att ramla, att inte kunna vara bäst. Och bäst har jag nog aldrig varit på någonting. Jag har knappt klarat av att ta åt mig av beröm.

Att utbilda sig inom hälsa innebär inte att jag måste vara bäst på något, men det kommer innebära att i slutändan är det jag som har kunskapen att dela med mig av till andra. En position där jag kan vara "bäst" och hjälpa andra med min kunskap.

Jag ser inte livet som en tävling. Där har ni fel. För det finns tusen saker jag önskade jag kunde göra, tusen saker jag önskar att jag var och jag vet att jag aldrig kommer bli. Men jag är rädd för att ständigt bli värderad över mig och mina egenskaper och att vara den som inte har något eget gör mig till ingen inför alla man träffar. Och att vara halvbra på något är inte att ha något eget.

Jag ser inte livet som en tävling, men jag vet att jag ständigt måste tävla om andras uppmärksamhet, jag vet att jag ständigt måste vara alla till lags, vara den där personen som alltid ställer upp, som aldrig gör något fel bara för att ha en chans. Men jag vet också att om man inte har något som sticker ut är man inte intressant, där faller jag på mållinjen.


Kanske är jag bara så besatt av att förvärkliga drömmen om ett liv rikt på vänner att få dela allting med än att faktiskt leva och skapa mig ett eget liv för min egen skull. Åtminstone tror jag att jag hittat något jag kan vara bra på, och något jag verkligen älskar.

För min eller för din skull, spelar det någon roll?

Jag säger också God kväll som jag fick i en komentar för en stund sedan. Mina ögon håller på att ramla ut ur ögonhålorna, det värker i hela huvudet och jag är trött som jag vet inte vad. Passar väl bra att bli dödssjuk nu när vi måste fixa allting, men idag är jag åtminstone slut som artist.

Däremot ska jag tillägga att träningen gick superbra. Eller så kändes det bara så för att jag blev trött av minsta lilla ansträngning. Men det kändes bra i alla fall. Så nu har rumpan, låren och bröstet fått sig en rejäl omgång. Imorgon är det föreläsning om platt mage som gäller. Me like.

Har varit till Carro en sväng nu ikväll och sagt bye bye till Sofia som far ner till Stockholm igen imorgon. Antar att vi lär ses mer under det här året så no sad goodbyes kommer det bli varken idag eller när vi far om en vecka.

Ska koka lite té och titta på Sanningens ögonblick snart på kanal fem och sen ska jag plugga lite innan jag lägger mig i min sköna säng :)

Jag tror ärligt talat att det inte är meningen att jag ska få träna någonsin. Igår sparkade Freddy av mig foten (vad fan är det med mig och mina fötter?!?!?!) och idag vaknade jag med ont i halsen. Men det struntar jag i, jag SKA träna senare.

Har nyss kommit ut ur duschen och ska gå ut i köket och se om jag kan hitta något att äta. Har ingen aning om vad som händer idag.

God morgon

Jag berättade tidigare ikväll för en vän hur den senaste tiden har varit en chans för mig att kunna ta ett andetag, att  ta in ny luft för det som näst ska komma att slå mig till marken. En tid för att samla krafter. Hur veckorna sen jag kom hem från Thailand har fått mig att fundera över varför det inte alltid kunnat vara precis just så.

Trots allt har jag hunnit med att träffa nya människor, som jag tyvärr inte kommer få chansen att hinna lära känna, jag har hunnit umgås med Carro så som jag önskade att det varit från första början, jag har fått vara ner till Stockholm en sväng och träffa Sofia och shoppa, jag har umgåtts med gamla vänner från förr, jag har hunnit med att grilla i trevligt sällskap och jag har försökt komma överens med min pojkvän och lämna luft åt oss båda, och i det stora hela känt mig så tillfreds med allting som det bara kan bli.

Men anledningen till att jag oftast känner för att skriva av mig är alla de där dåliga känslorna som slår mig titt som tätt.

Jag skulle kunna klaga över hur kallt det är, hur mycket jag längtar tillbaka till Thailand. Hur ont det gör att gå omkring i Stockholm med skavsår. Hur less jag är över att jag inte kunnat träna ordentligt sedan olyckan. Hur min pojkvän gör val jag hatar. Hur lite pengar jag har på mitt konto eller varför det bara inte kan gå bra i skolan. Men det har jag redan pratat nog om.

För i det här tysta ögonblicket i mitt liv då jag kan ta en djupt andetag och se mig omkring känner jag bara att jag hamnat på en väg jag aldrig valde att gå. Alla försök för att klara av att överleva ännu en dag, alla ansträningar för att bara kunna vara normal. Strävan efter att passa in får mig att alltid känna mig utanför, oavsett om jag ger hela min själ för att vara där i stunden glider mina tankar iväg för att känna ensamheten.

Den ensamheten skrämmer mig.
Livet skrämmer mig.

Du skrämmer mig.

Jag mår DÅLIGT. Och ska jag berätta varför?! Jag har inte tränat på ETT ÅR känns det som. Och nu sitter jag här och borde slänga i mig mat och fara och träna, bara det att maten kommer inte bli klar på flera timmar och det regnar ute. Usch, jag får panik. Hinner med andra ord inte träna idag heller, och om jag inte får träna minst tre pass imorgon kommer jag hoppa ut genom ett fönster eller något.

Har gjort en massa ärenden idag vad gäller flytten och jag håller på att bli tokig så gormigt det ska vara. Så nu skiter jag snart i allt och far bara dit när jag ska så ordnar jag resten sen helt enkelt. Om ändå någon kunde vara lite mer hjälpsam!!

Ingen bra dag idag.