Maybe there's no tomorrow

...and it hurts like hell my friend.

Färdigjobbat för idag, har varit så less på Linda idag för att jag fick göra om ALLTING från början, bara för att hon skulle testa en sak och sen "råkade" det bli permanent och FEL. Har varit sååå trött idag, som vanligt när R kommer hem och man väljer att sova över där. Fast som tidigare, det är ingenting jag skulle byta ut för allt i världen. Önskar snarare att jag hade fått följa med till Paris, hade varit en upplevelse.

Önskar att vi kunde få tillbaka de stunderna som jag minns, och bara ta allting som det kommer. Just nu känner jag mig bara överkörd, lämnad och det gör ont. Ett skämt hade inte varit värt de tårarna, och för att se om jag klarade ditt test så höll du nästan på att förlora mig på vägen.

Let me in, and make me trust you.

Nu blir det träning i några timmar och sedan får vi se vad som händer.
Jag vet åtminstone vad jag behöver.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0