Verkligen inte min dag idag. Vaknade klockan ett och efter det har jag nog bara suttit framför datorn hemma hos Roger, vad jag gjort eller hur tiden kunde gå så fort vet jag inte. For i alla fall iväg en sväng och tränade. Sedan fick jag gå hem från stan (nog uttjatat hur det kom sig), och nu sitter jag här och vet att jag kommer ha världens träningsvärk i benen imorgon. Härligt!

Jag är ett emotionellt nervvrak och jag kan inte förstå det. Ledsen, arg, besviken, orolig, upprörd, trött, stressad you name it, jag gråter. Och ibland känns det så fel för ingen tar mina känslor på allvar. Hur jag ska göra mig av med det här problemet har jag redan kommit fram till, problemet är att tårar nog är en biologisk sak (?!), och jag har svårt att tro att jag kan påverka dem. Däremot kan jag ju försöka styra över om jag ska bli upprörd eller inte, och jag hoppas innerligt att det inte tar en livstid att lära sig. Dessvärre så har jag insett att med känslorna kommer tårarna. Och har jag fel får någon gärna tala om det för mig och ge mig en spark i arslet och några bra råd. Cause I need it.

Nu ska jag äta mat, för jag är trött och grinig och inte alls på bra humör.