Åh gud jag måste lära mig att hålla käft. Eller jag vet inte men jag blir bara besviken när jag kommer hem och ser att allt nästan ser ut precis lika stökigt som när jag lämnade det. Okej gården är skottad, det är jag tacksam över. Vet inte hur jag ska få skottat den själv sen resten av vintern. Bara tanken på det får mig att gråta. Inte att gården kommer vara svår att skotta men att jag irriterar mig på någon som jag kommer sakna ihjäl mig efter om två veckor när han är borta.

Antar att jag bara borde börja ta tag i städandet men det tar emot. Jag har bara lust att sätta mig ner och inte göra någonting. Vill bara vara glad för en gångs skull. Lycklig. Önskar bara att jag slapp ta itu med så mycket saker. Det är för mycket för mig just nu..

Kan någon ge mig en genväg till hur man kommer över någon? Annars kommer jag nog ligga och gråta i min säng ett par år framöver.. varför varför varför?!


Och i slutändan är allt mitt fel.. bara mitt..