Såg nyss klart senaste avsnittet av October Road, och det påminner mig så mycket om saker jag drömmer om, om allt det som korsar mitt liv dagligen. För en gångs skull tänkte jag bli djup, cause my feelings have been playing games with me lately.

I två år har jag växt som människa mer än vad jag tror många lyckas åstadkomma på så kort tid. Jag har lärt mig mer om mig själv på två år än vad jag gjort under hela mitt liv, och jag har lärt mig mycket om andra människor. De föreställningar jag placerar i mina tankar känner jag igen på långa vägar och jag vet när jag inbillar mig saker som inte är. Men jag kan fortfarande inte hjälpa att det gör ont, så förbannat ont att veta att möjligheten finns där. Att den alltid kommer göra det.

För ca ett och halvt år sedan tappade jag tilliten till den personen som betyder mest för mig i mitt liv. Det var ett uppvaknade som skärde mer i mitt hjärta än något annat, men även något som behövde göra ont. Något jag var tvungen att lära mig. Och när jag insåg att man inte kan lita på människor, därför att det finns inga undantag från att de kommer såra dig, så byggde jag bara högre murar än dem jag redan raserat.

Varje gång jag blir påmind om namn, händelser, tankar jag inte klarar av att möta känner jag att jag vill fly undan. Ta det där flyget bort härifrån och inte komma tillbaka förrän om 10 år och hoppas att allting är precis som jag lämnade det. Fly från det som gör ont, det som jag inte klarar av att leva med. Jag förstår inte hur något sådant kan skymma det man känner för en annan person, men det är precis vad det gör.

Sedan jag fick veta att min lycka över ett nytt jobb var förhastat känner jag att den här platsen på jorden inte är till för mig. Det finns ingenting här som jag behöver, ingenting jag kommer sakna, kanske ett par personer, om ens det. Jag känner att jag behöver växa som person, ännu mer än vad jag redan gjort, jag behöver ta in livet i mina lungor och göra det värt att leva. Fylla det med något värdefullt. Jag är så trött på så mycket, på lögner och svek, på de som inte bryr sig.

Och jag vill inte förstöra eller förlora något jag kan få imorgon.
If just everything would stay the way it is ten years from now.